Populära föreläsningar

De klassiska folkbildarna i Sverige satte samman små broschyrer, där de listade de föredrag de gärna höll runt om i landet. Broschyrerna spriddes till Folkbildarsveriges skilda miljöer, och de ansvariga för föreläsningsverksamheten kunde beställa de föredrag de önskade. Inspirerad av denna goda tradition kan du här se en lista på mina för närvarande mest efterfrågade föreläsningar. De tar cirka en timme och jag diskuterar gärna frågorna med er som kommer för att lyssna. Beställ gärna, och ring eller skriv mig på adressen under länken Kontakt.

Föreläsningar du kan beställa

Resenärer och kosmopoliter. Om vår syn på Sverige – och vår omvärld.
Den här föreläsningen handlar om svensk litteratur från Heidenstam till Tranströmer. Om hur frågan om det nationella, om det svenska, om svenska värden hela tiden aktualiseras och man frågar vad detta kan vara. Parallellt och hos samma författare lever drömmen om det kosmopolitiska, om kulturernas sammanblandning och resandets glädje och nytta.

Var framtiden bättre förr? Svenska författare om framtiden.
Den här föreläsningen handlar om forna tiders föreställningar om framtiden. Vad var man rädd för då och vad hoppades man på? I föreläsningen får du möta många av våra mest kända författare i nya sammanhang.

Faktoiderna, eller varför håller vi så mycket för sant som är falskt?
Vi bär alla – omedvetna om det – på faktoider, sådant vi tror är sant men om vilket det bättre vetandet har sannare besked. I det här föredraget berättar jag om många av våra vanligaste faktoider, men framför allt om varför det osanna har sådan spridning och så lätt får ett stort genomslag. Det har bland annat att göra med att kunskap vi bär på är av skilda slag: auktoritetskunskap, reflekterad kunskap och metakunskap. Vetskapen och kinskapen om faktoiden är en kungsväg till källkritiken och ett mer upplyst offentligt samtal.

Författarna och miljöfrågan: Från Strindberg till Kerstin Ekman
Föreläsningen handlar om hur miljö,natur och framtid diskuterats och gestaltats i svensk skönlitteratur. Vad är man rädd för  och vad hoppas man på?  I föreläsningen möter vi några av våra mest kända författare i nya sammanhang och via skönlitteraturen belyses miljöfrågans alla politiska, existensiella och livsåskädningsmässiga dimensioner.

Svensk kultur sedd utifrån.

Frågor om vad som är typiskt svenskt, vad som är svenskhet, hur svenskar lever, verkar, tycker och tänker är frågor med hundraåriga traditioner. Men i denna föreläsning får vi för en gång skull se på Sverige och det svenska – med den andres blick. Utlandets. Det kan förstås vara omskakande, men också vara ett sätt att befria sig från fördomar, invanda, tankar, faktoider och schabloner.

Vitsen med pressen.
Den här föreläsningen handlar om det offentliga samtalets idéhistoria. Vilka förhoppningar har vi knutit till det medierade samtalet och vad har vi sett som hoten och farorna? En historia från det antika torget till Ring P1.

Idén om en demokratisk kunskapskultur.
I den här föreläsningen resonerar jag om folkbildningens stora roll i demokratin. Ty demokrati handlar inte bara om att majoriteten bestämmer, utan också om att besluten skall vila på upplyst förståelse. Jag resonerar kring vad som hände då den svenska demokratin har utmanats på skilda sätt, framför allt åren runt 1850, 1910, 1930 och 2006.

Drömmen om Europa.
Sverige har ofta beskrivits som det bästa, mest moderna landet i världen. I det här föredraget berättar jag om hur vårt land omväxlande drömt om nationell självtillräcklighet och global tillhörighet. Mellan Folkhemmet och Världssverige om man så vill.

Nils Hasselskog – humoristen och humanisten i Grönköping.
Nils Hasselskog är Sveriges främste parodiker och den som på ett humoristisk och humanistiskt sätt skapade det klassiska Grönköping. I det här föredraget får du möta Hasselskog i skilda roller och får en inblick i dagens samhälle via Grönköpings skrattspegel.

Två nationalskalder. Heidenstam och Strindberg.
Möt två av Sveriges mest kända författare i ett nytt sammanhang. De har mer att säga oss än de flesta anar och hade mer gemensamt än de flesta tror.

Källkritik som livshållning.
Källkritik är sanningens förutsättning. I den här föreläsningen demonstreras på ett dramatiskt sett hur bristen på källkritisk instinkt vanställer våra föreställningar. Men källkritiken är kanske ytterst en livshållning, som handlar om respekt för den andre och medvetenhet om den försiktighet med vilken det symboliska våld allt etiketterande och karakteriserande innebär måste brukas. Så är den till synes hårt rationella källkritiken den varma humanismens främste bundsförvant.

Teknikdebattens grammatik.
I den här föreläsningen presenterar jag de blott åtta olika hållningar man kan ha till teknisk utveckling och modernisering. En föreläsning för alla som önskar sig verktyg att orientera sig i nutiden utan att bruka de politiska partiernas kartor. Samtidigt blir föredraget en sorts lathund till den svenska idéhistorien.